Skogskemi är precis som namnet antyder, ett projekt mellan skogs- och kemiindustrierna med syfte att utvärdera möjligheterna för skogsföretag att kunna leverera en bioråvara till kemiföretag. Projektet är inne i fas B vilken omfattar en pre-FEED studie där tre spår, metanol, butanol och olefiner samt två plattformar, förgasning och sockerplattform utvärderas.

Projektet pågår under två år och delfinansieras av Vinnova med 10 miljoner för fas B och av deltagande företag med lika mycket. För varje spår studeras processlayout, logistikfrågor, affärsmodeller, kort sagt allt som man måste veta för att antingen kunna gå vidare eller lägga ned det. Slutrapportering ska ske i december 2014, men resultaten är så intressanta att en presentation i någon form kommer att ske på årets Almedalsvecka.

– Under året har vi invigt ett laboratorium på fabriksområdet i Iggesund, säger David Blomberg Saitton, projektledare för metanolspåret. Vi tittar speciellt på hur strippermetanol med hjälp av Valmets patent på området kan utvecklas till en råvara för kemiindustrin. I förstudien har vi under året speciellt studerat den kemiska processen liksom den tekniska processlayouten. Frågor som effektivitet och kvalitet, liksom hur metanolen ska transporteras har varit centrala frågeställningar.

– Strippermetanolen från återvinningsprocessen måste renas upp innan den blir en godkänd råvara för kemiindustrin. Affärskonceptet har därför utvärderats utifrån om upprening ska ske lokalt i bruken och sedan transporteras till en central enhet för ytterligare upprening till rätt applikation eller produkt, eller om det ska vara någon annan lösning. Frågor om vilken part som gör vad är också viktiga, liksom slutmarknader och ekonomin för hela systemet.

– Det är en extremt driven och intresserad grupp som jobbar med metanolspåret, betonar David. Det är verkligen ett fantastiskt delprojekt att få vara projektledare för.

SP Systemanalys står för en stor del av systemanalysjobbet inom projektet. Under året har en LCA-analys gjorts, med dagens Stenungsundskluster som referens, för att se hur situationen skulle bli om en del av råvaran utgörs av bioråvara från skogsindustrin. Systemanalysen har också omfattat studier av innovationssystemet, styrmedel och marknadsförutsättningar.

– En modell för hur man kan titta på innovationssystemet har beskrivits, berättar Jonas Joelsson, SP Processum och som är involverad i projektets systemanalysdelar. En viktig fråga att förstå vilken roll som olika demonstrationsanläggningar har i en utvecklingsprocess. Demoanläggningar i olika skalor är viktiga för att kunna reducera riskerna i olika steg.

– Projektet rullar på enligt plan och vi är nu på väg in i en fas där de ekonomiska kalkylerna görs. Frågor vi diskuterar är hur stor anläggning ska vara, var den ska finnas och de ekonomiska konsekvenserna. Allt detta är viktigt att veta för att beslut som tas i ett senare skede ska vara så välgrundade som möjligt.

– Skogskemi är inte bara ett projekt där de specifika frågorna som rör de tre spåren och den två plattformarna utforskas, säger Clas Engström SP Processum och projektledare för Skogskemi. Det har också fått spin-off effekter i form av ett antal ytterligare projekt kommit till stånd, vilket annars inte skett. Man kan definitivt säga att våra respektive branscher genom Skogskemi närmat sig varandra på flera sätt.

I klustret Framtidens Bioraffinaderi finns exempelvis Sekab, SCA, Holmen Skog och Domsjö Fabriker som tänkbara leverantörer. På mottagarsidan, i klustret Hållbar Kemi 2030, finns Perstorp, INEOS, Borealis, AkzoNobel och AGA, kemikoncerner som tillverkar polyeten, PVC-plast och specialkemiprodukter. Totalt ingår 19 parter i projektet som även inkluderar akademin i form av Bio4Energy, Chalmers och SP.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


RISE Processum AB
Box 70, 891 22 Örnsköldsvik
Tel: 010-516 67 50
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.