Svrtrsk 250 pxFör att förhindra läckage av tungmetaller från gruvavfall bestående av uppbrutet gråberg skedde under sommaren 2017 den största täckningen av gruvavfall där grönlutslam varit en komponent i täckkonstruktionen. Totalt gick det åt 8 000 ton grönlutslam. Den unika metoden har i forskningsprojekt under flera år utvecklats i samarbete mellan Boliden, Ragn-Sells, Ecoloop, Luleå tekniska universitet, MTC, Processum, Swerock och Ramböll samt flera svenska massabruk. Platsen för täckningen är de nedlagda dagbrotten i Svärtträsk i Storumans kommun.

Scanmining fick år 2002 tillstånd för gruvverksamhet vid både Svärtträsk och Blaiken i Västerbotten. Under endast nio månader 2006 till 2007 bröts malm innehållande huvudsakligen zink men även bly och guld i Svärtträsk. Bolaget gick i konkurs 2008 och övertogs av Lappland Goldminers som i sin tur gick i konkurs 2012 utan att ha påbörjat brytning i Svärtträsk. Eftersom gruvan i realiteten saknar ägare men gruvavfallet läcker tungmetaller har Naturvårdsverket beviljat sammanlagt 105 miljoner kronor för sanering och återställande av området. Huvudman för saneringen är Sveriges Geologiska Undersökning, SGU.

– På området fanns när saneringen påbörjades bland annat två dagbrott, upplag av gråberg och samt en sedimenteringsbassäng, säger Kristina Sjödin, projektledare SGU. De miljöproblem som finns vid Svärtträsk består, trots en kort brytningstid, av utbrutet gråberg som låg öppet för väder och vind vilket över tid orsakar höga metallutsläpp i sjöar och vattendrag. Saneringen, som är mycket omfattande, påbörjades 2015 och beräknas pågå till 2020.

Svrttrsk 2 250– Brytningen pågick i två dagbrott, som nu har fyllts igen. Det större dagbrottet har fyllts med det uppbrutna gråberget. Täckningen av gruvavfallet skedde med flera skikt varav två består av en blandning med grönlutslam. I kombination med andra täckande lager förväntar vi oss att gruvavfallet i Svärtträsk i framtiden inte ska orsaka läckage av tungmetaller.

– I vår affärsverksamhet är en viktig del att hitta värden och användningsområden för material och restströmmar som ofta betraktas som avfall, säger Pär Odén, materialansvarig hos Ragn-Sells. Tekniken att använda grönlutslam från massabruk för att åstadkomma tätskikt för gruvavfall är ett exempel på det. I Svärtträsk svarade vi för kvalitetssäkring av 8 000 ton grönlutslam från Smurfit Kappa Piteå samt logistiken till Svärtträsk.

– Det känns fantastiskt roligt att utvecklingen av denna metod nu används i fullstor skala för att eliminera det miljöproblem som läckande gruvavfall utgör, säger Gunnar Westin, affärsutvecklare, Processum. Utvecklingen av metoden är ett bra exempel på när två industrier, i det här faller skogsindustrin och gruvindustrin, tillsammans med entreprenörer, konsulter och akademin möts till nytta för alla parter. Den vägledning som vi tillsammans med Boliden, Ragn-Sells, Ecoloop, Luleå tekniska universitet, MTC, Processum, Swerock och Ramböll producerat har använts i Svärtträskprojektet och visat sig fungera bra i praktiken.

För mer information, kontakta gärna:

Kristina Sjödin, Projektledare, Renare mark och vatten, SGU

Tel. 08-545 215 12, email: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Pär Odén, Materialansvarig, Ragn-Sells

Tel. 010 723 33 09, email: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Gunnar Westin, Affärsutvecklare, Processum

Tel. 010-516 67 57, email: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.


RISE Processum AB
Box 70, 891 22 Örnsköldsvik
Tel: 010-516 67 50
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.