Svrtrsk 250 pxFör att förhindra läckage av tungmetaller från gruvavfall bestående av uppbrutet gråberg skedde under sommaren 2017 den största täckningen av gruvavfall där grönlutslam varit en komponent i täckkonstruktionen. Totalt gick det åt 8 000 ton grönlutslam. Den unika metoden har i forskningsprojekt under flera år utvecklats i samarbete mellan Boliden, Ragn-Sells, Ecoloop, Luleå tekniska universitet, MTC, Processum, Swerock och Ramböll samt flera svenska massabruk. Platsen för täckningen är de nedlagda dagbrotten i Svärtträsk i Storumans kommun.

Scanmining fick år 2002 tillstånd för gruvverksamhet vid både Svärtträsk och Blaiken i Västerbotten. Under endast nio månader 2006 till 2007 bröts malm innehållande huvudsakligen zink men även bly och guld i Svärtträsk. Bolaget gick i konkurs 2008 och övertogs av Lappland Goldminers som i sin tur gick i konkurs 2012 utan att ha påbörjat brytning i Svärtträsk. Eftersom gruvan i realiteten saknar ägare men gruvavfallet läcker tungmetaller har Naturvårdsverket beviljat sammanlagt 105 miljoner kronor för sanering och återställande av området. Huvudman för saneringen är Sveriges Geologiska Undersökning, SGU.

– På området fanns när saneringen påbörjades bland annat två dagbrott, upplag av gråberg och samt en sedimenteringsbassäng, säger Kristina Sjödin, projektledare SGU. De miljöproblem som finns vid Svärtträsk består, trots en kort brytningstid, av utbrutet gråberg som låg öppet för väder och vind vilket över tid orsakar höga metallutsläpp i sjöar och vattendrag. Saneringen, som är mycket omfattande, påbörjades 2015 och beräknas pågå till 2020.

Svrttrsk 2 250– Brytningen pågick i två dagbrott, som nu har fyllts igen. Det större dagbrottet har fyllts med det uppbrutna gråberget. Täckningen av gruvavfallet skedde med flera skikt varav två består av en blandning med grönlutslam. I kombination med andra täckande lager förväntar vi oss att gruvavfallet i Svärtträsk i framtiden inte ska orsaka läckage av tungmetaller.

– I vår affärsverksamhet är en viktig del att hitta värden och användningsområden för material och restströmmar som ofta betraktas som avfall, säger Pär Odén, materialansvarig hos Ragn-Sells. Tekniken att använda grönlutslam från massabruk för att åstadkomma tätskikt för gruvavfall är ett exempel på det. I Svärtträsk svarade vi för kvalitetssäkring av 8 000 ton grönlutslam från Smurfit Kappa Piteå samt logistiken till Svärtträsk.

– Det känns fantastiskt roligt att utvecklingen av denna metod nu används i fullstor skala för att eliminera det miljöproblem som läckande gruvavfall utgör, säger Gunnar Westin, affärsutvecklare, Processum. Utvecklingen av metoden är ett bra exempel på när två industrier, i det här faller skogsindustrin och gruvindustrin, tillsammans med entreprenörer, konsulter och akademin möts till nytta för alla parter. Den vägledning som vi tillsammans med Boliden, Ragn-Sells, Ecoloop, Luleå tekniska universitet, MTC, Processum, Swerock och Ramböll producerat har använts i Svärtträskprojektet och visat sig fungera bra i praktiken.

För mer information, kontakta gärna:

Kristina Sjödin, Projektledare, Renare mark och vatten, SGU

Tel. 08-545 215 12, email: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Pär Odén, Materialansvarig, Ragn-Sells

Tel. 010 723 33 09, email: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Gunnar Westin, Affärsutvecklare, Processum

Tel. 010-516 67 57, email: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Inspire Innovation 8 maj 2.0

Inspire Innovation - ta nästa steg på din innovationsresa

Open innovation. Design Thinking. Rapid Prototyping. Vi pratar ofta om innovation och vilken betydelse det har för vår utveckling. Men hur jobbar man rent praktiskt med innovation? Vilka verktyg finns tillgängliga? Och vart vänder jag mig om jag vill ha stöd och experthjälp?

Inspire Innovation är ett förmiddagsseminarium som lyfter fram och belyser vilka möjligheter som finns och de olika aktörer som arbetar med innovation på olika sätt.  Vi vill på ett konkret sätt ge tips, skapa nya kontaktytor och inspirera till att ta din eller ditt företags idéer vidare.

Tisdag 8 maj arrangerar Processum Inspire Innovation  tillsammans med Åkroken Science Park och BizMaker på Grönborg i Sundsvall. Dagens tema kommer att vara Framgångsrika innovationsverktyg, med speciellt fokus på innovationsstöd för små och medelstora företag.

Missa inte chansen att inspireras, lära dig mer om innovation i praktiken och knyta nya kontakter.

För fullständigt program och anmälan klicka här

Bosse och Ran

1 april tog Processum över projektet Paper to replace plastic från Åkroken Science Park. I och med detta stärker Processum också sin kompetens inom pappersfysik och kemiska processer kring cellulosa, genom rekryteringen av Bo Westerlind och Ran Duan.

Bo och Ran har varit med sedan uppstarten av Paper to replace plastic (PRP) och fortsätter nu sitt arbete i projektet hos Processum. Bo Westerlind, som också är projektledare för PRP, har 25 års erfarenhet på SCA R&D Centre och har de senaste åren varit adjungerad professor, sedermera gästprofessor och forskare i pappersfysik vid Mittuniversitetet. ”Med en uppväxt i Stockholm var det inte uppenbart att börja inom skogsindustrin, men inflytande av kurskamrater på KTH väckte mitt intresse för pappersindustrin”, säger Bo.

Ran Duan kommer ursprungligen från Wuhan i Kina, där han studerade kemiteknik på Wuhan Institute of Technology. ”Mot slutet av slutet av mina kandidatstudier blev jag sugen på att testa på att studera utomlands och fick ett erbjudande från Mittuniversitetet i Sundsvall. Det lät spännande, eftersom jag hört att forskningen kring pappersmekanik ligger i framkant här ”, berättar Ran, som flyttade till Sverige och Sundsvall direkt efter sin kandidatexamen 2009.

Tillsammans utgör Bo och Ran stommen i Paper to replace plastic, där deras stora kunskaper inom pappersfysik och gröna kemiska processer kompletterar varandra väldigt väl. Målet med Paper to replace plastic är att ta fram prototyper av föremål som idag tillverkas av plast och ersätta dessa med biobaserade och biologiskt nedbrytbara pappersprodukter. ”Vi lever i en plastvärld och måste gå mot att hitta nya förnyelsebara material. Vi tror att svensk skog och svensk skogsråvara kan bidra till att ersätta en del av dagens plastprodukter och bidra till ett mer hållbart samhälle”, säger Bo Westerlind.

Förutom sin forskning delar Bo och Ran även ett intresse för att vara ute i naturen. Som inflyttade har de båda funnit sig rätta i de norrländska skogarna, där de båda spenderar mycket av sin fritid. Bo håller sig aktiv med bland annat längskidåkning, kajak och fiske i fjällen. Ran och hans fru tillbringar också mycket tid i skogen och vid havet sommartid och beskriver oss svenskar som ”…supervänliga och hjälpsamma, vilket gör att den långa kalla vintern inte känns lika lång och kall”.

Det är fantastiskt att vår svenska skog kan bidra med att vara en plats för återhämtning och naturupplevelse och samtidigt också vara en central del i vår gröna omställning. Vi är glada att Bo och Ran blir en del av vårt team och ser fram emot att arbeta vidare tillsammans.

Linna 250 pxLinnéa Häreskog går sista året på civilingenjörsprogrammet i Energiteknik vid Umeå universitet och gör nu sitt examensarbete hos Processum. Examensarbetet omfattar en studie av hur en fullskalig HTC-anläggning (Hydrothermal Carbonization) skulle kunna integreras med ett bioraffinaderi.

– Jag sökte till civilingenjörsprogrammet i Energiteknik för att jag ville hålla på med vindkraft, berättar Linnéa Häreskog. Under utbildningen såg jag att det finns så mycket mer att arbeta med inom energiområdet, allt ifrån industri till husbyggnad. Som en del av studierna gjorde vi ett förbränningsprojekt för SCA Obbola med syfte att hitta rätt blandning av slam, bark och fiberrejekt för att minimera sintring i barkpannan. De senaste tre åren har jag har även sommarjobbat som labtekniker på processlaboratoriet hos SCA Obbola.

– HTC är en teknik som ger möjlighet att uppgradera bioslammer av olika slag till biokol som kan användas till förbränning. Mitt exjobb går ut på att teoretiskt beräkna energikonsekvenserna av en fullskalig HTC-anläggning som integreras i ett bioraffinaderi. Idag finns endast ett par stycken fullskaliga HTC-anläggningar beslutade eller i drift i världen, varför faktiska data från praktisk drift samlade under en längre tid saknas, eller är inte offentligt tillgängliga.

– Till arbetet har jag kontaktat flera massa- och pappersbruk längs norrlandskusten och fått analyser av slam från de flesta av dem, fortsätter Linnea. Indata till mitt examensarbete kommer dels från en kartläggning av energiflöden hos industrierna på Domsjöområdet, och dels från analyser av olika slammer som gjorts av vår HTC-partner. Baserat på dessa data gör jag teoretiska beräkningar och resultaten av mitt examensarbete kommer att öka kunskapen om hur integrering i full skala av HTC-anläggningar kan ske och vilka konsekvenser det kan få.

– Det är ett kul exjobb inom ett intressant framtidsområde för skogsindustrin. Jag tycker att det är viktigt med en stark skogsindustri i Norrland och att man på olika sätt kan utnyttja avfall till något bra, som exempelvis slam som kan bli biokol och användas till förbränning.

När du inte studerar och exjobbar, vad gör du då?

Under grundskolan gick jag i Umeå musikklasser och sjunger nu i Umeå Studentkör som första altstämma och är dessutom ordförande för kören. Vi är ca 40 studenter från universitetets alla fakulteter och sjunger på årligen återkommande arrangemang som promoveringar och valborgsfirande men vi anordnar också egna konserter som t ex den traditionella julkonserten i december.

Dessutom gillar jag att träna, företrädesvis på IKSU, och på hösten jagar jag älg i Lyckseletrakten, slutar Linnéa.

BNCI en gemensam forskningssatsning kommer Umeå universitet och Processum att utveckla produktionsmetoder för att tillverka bakteriell nanocellulosa från lågvärdiga restströmmar från massabruk. Tillräckliga mängder av bakteriell nanocellulosa för applikationer inom kartong, textilier och bioplast kommer att framställas i slutdelen av projektet. Samarbete med parter inom pappers- och massaindustrin och på applikationssidan välkomnas därför.

Nanocellulosa i olika former kan ge nya och förbättrade egenskaper åt en rad olika material. Hittills har forskning liksom tillverkning i demonstrations- och fabriksskala framför allt skett inom mikrofibrillär cellulosa, MFC, och kristallin nanocellulosa, CNC. I detta projekt kommer forskare från Umeå universitet och Processum att utveckla och skala upp en metod för att tillverka bakteriell nanocellulosa, BNC. Som namnet anger är det bakterier som i bioreaktorer producerar denna typ av nanocellulosa.

– Vid Umeå universitet har vår forskargrupp redan lyckats producera bakteriell nanocellulosa i laboratorieskala med en lågvärdig sidoström från ett massabruk, berättar Professor Leif Jönsson som leder forskargruppen. Vi har framställt mindre mängder BNC och blandat in i papper med lovande resultat. Papperet fick förbättrade mekaniska egenskaper, t.ex. högre drag- och rivindex. Nanocellulosa framställd med hjälp av bakterier skiljer sig från MFC och CNC genom att den är renare, har en högre polymeriseringsgrad med längre molekylkedjor, är mer kristallin och tunnare.

BNC 1 250 px– Dagens sätt att framställa bakteriell nanocellulosa är dyrt på grund av att metoden är ineffektiv och att tillväxtmediet är dyrt, säger Björn Alriksson, Gruppchef Bioteknik vid Processum. Därför kommer vi att använda lågvärdiga restströmmar från massabruk som tillväxtmedium och produktionen kommer att ske i våra bioreaktorer för en snabb produktion. I projektet kommer vi att skala upp processen med början i våra små multibioreaktorer, därefter utförs experiment i vår 50-liters bioreaktor för att till slut kunna producera BNC i 600-liters skala.

Resultatet i form av bakteriellt producerad nanocellulosa kommer sedan att testas i applikationer såsom styrkehöjare i kartong, textilier och plast. Målet är att ur lågvärdiga sidoströmmar som en billig råvarubas kunna producera BNC för applikationer där det krävs relativt stora volymer.

– Forskning kring nanocellulosa har sedan länge varit ett starkt område inom RISE. Samarbetet mellan Processum och Umeå universitet kompletterar mycket väl redan gjorda satsningar på MFC/NFC och CNC, säger Pernilla Walkenström, t.f. Divisionschef RISE Bioekonomi.

– Det här är en mycket intressant produkt som kan ge existerande material förbättrade egenskaper och som kan användas för att framställa helt nya bio-baserade material, betonar både Leif Jönsson och Björn Alriksson. I slutet av projektperioden kommer vi att ha tillräckliga mängder av BNC för realistiska applikationstester. Vi är därför öppna för såväl nationella som internationella samarbeten inom olika områden för att tillsammans utveckla intressanta applikationer.

För mer information, kontakta gärna:

Leif Jönsson, Professor vid Kemiska institutionen, Umeå universitet

Tel. 090-786 68 11, email: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Björn Alriksson, Gruppchef Bioteknik, Processum

Tel. 010-516 67 53, email: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.


RISE Processum AB
Box 70, 891 22 Örnsköldsvik
Tel: 010-516 67 50
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.